Hur man vet.
Att det inte lämnar, att man tänker på det ändå. Men: inte ångra sig, bara känna hur man velat ha bara lite till/one for the road. Förutsatt: att man genomskådar sig själv samtidigt. Och jag är säker nog.
Att inte veta var man ska ta vägen är another thing, men då kan det vara en bra idé att betänka att man inte är desperat nog för att dra med den där alldeles för unga som var intresserad. Det finns säkert nån slags formel för det där, en funktion som ritar upp fördelning av suget och äran-i-behåll-motivet. Och linjen som skär kurvan där den absoluta gränsen går. Och jag är fanimej home, safe.
Att inte veta var man ska ta vägen är another thing, men då kan det vara en bra idé att betänka att man inte är desperat nog för att dra med den där alldeles för unga som var intresserad. Det finns säkert nån slags formel för det där, en funktion som ritar upp fördelning av suget och äran-i-behåll-motivet. Och linjen som skär kurvan där den absoluta gränsen går. Och jag är fanimej home, safe.
Kommentarer
Trackback