Jahaaaaa.

Det är alltså såhär det kan vara? Som det skruvades. Jag bryr mig inte ens om att det kändes klassiskt spel, bara man petar in lite tydligheter nånstans mellan vändorna pure sweetnes. Och bara det verkligen kommer mer.

Om jag kunde skriva som jag pratar. Om du.

Så mycket med det där, men det är just nu känslan av att något vänts åt motsatt håll. Och en smiley betyder förstås ingenting, men ändå är det bara dessa jag kan hålla fast vid. Men när till och med tekniken säger ifrån måste man ju börja undra lite grann.

Mitt sätt att undra är att försöka på nytt, fast sämre formulerat, och det är alltid svårt att veta om man hittat dit man skulle, även i vanliga fall. Så vad i helvete ska man utläsa nu? Eller imorgon, när du kommer ringa, eller, om jag inte kan vänta och ringer själv, och du bara säger att du är ganska trött? Det är långt långt långt då, till alla eventuella sms dagar senare. Det spelar ingen roll att de blivit regel, ett reglerat och uppmätt avstånd är ändå minst 90 procent av detsamma i omätt tillstånd.

Är det för att min uppmärksamhet skiftat lite, bara lite? Kom hit och skruva då för fan.

Fat chance.

Det visste jag ju redan. Att man inte ska veta och förvänta. Men bara att du nämner datumet som en i'm sorry säger väl nåt. Som vanligt har jag ingen brådska, jag kan alltid lägga tid på arbete istället, men jag är uttråkad. Blir man inte alltid lite missnöjd när det läggs på igen en gång till? Är det inte precis som det ska? Förutom att det inte är det förstås.

Vi börjar här och ingen annanstans.

Det står redan ett första inlägg förskrivet under titeln Första inlägget när man registrerat sig på blogg.se, varför skulle jag vilja ha ett sånt? Varför skulle någon? Välkommen till min nya blogg! vill de att det ska stå sen, men du är inte välkommen. Du är här av nödvändighet, jag spökskriver och du är min spökläsare. Ville jag välkomna dig ville jag också veta vem du är, men det vill jag inte.


Det här är Avskrivning. Jag måste vara någon annan än mig själv för att det ska vara jag som verkligen skriver. Anonymt, men jag måste ändå ha en publik om så bara i mitt huvud. Hit går allt jag verkligen vill säga. Det kommer handla om ett (slags) arbete, om en bostad, om en eventuell kärlek, och eventuellt om en till eventuell kärlek gone bad.


L sa till mig att det behövde pratas med nån, men jag vet inte om det är gjort och jag vet inte vad som sas och jag vet inte vad som följer. Men jag har tre föredragna svar, ett per fråga: Ja; over with; ring mig. Gissa vilket av ämnena det handlar om nu.