Preskriberingstid: 2 minuter

Statistiken visar ett nytt IP-nummer på torsdagen. Hej Meph.

Det är inte likt mig att vara jävligt frispråkig. Inte för att det verkligen är en riktig frispråkighetsnivå på det jag menar, men ändå inte likt mig. Jag tänker att det är en del i projektet. Vi siktar högt nu. Allt ska med, alla ska med. Jag kör mina vanliga idiotfärder bara för slim slim chances, och landar på ingenstans, ingenting. Som vanligt.

Så det är inte utan överraskning fredagen faktiskt kör stenhårt på alla ska med. Det vankas krock och jag bara skit samma nu kör vi, och det må vara spänt i första spåret, men vad gör man. Det är tvunget att battla egna viljan om viljan ska ändras.

Andra delen, andra spåret, också med. Droppar repliker man inte vet vad man ska göra av. Taskigt läge, men med allt annat oförändrat: i alla fall än en gång upprättad heder. Men det är svårt att kommentera bilden sen utan att kanske sabba nåt.

- - -

På lokal, ny dag. Någon droppar the P-word första gången. Jag noterar ingen reaktion, är det inte nåt att reagera på? Vi pratar om saken, men vi har druckit gratis champagne så jag vågar inte ta något för skrivet i sten. Det kommer repliker som får mig att både lättas och bli nervös. Det beror på vilken sida man står på sen.

Det är som vanligt silly me och vafan händer egentligen. Upptäcker precis hur lite vissa saker går att släppa, och bara kort kort kort därefter: ett vansinnigt otajmat booty call. Jag försöker rejält mycket att producera ett svar som säger nästa gång kanske, och som bara ska framgå i andra änden av luren och inte i andra änden av rummet. Jag tror jag lyckas, men helst hade jag velat vara (på plats! men det går ju inte, så istället) isolerad fem minuter och kapabel att svara högt och rakt. Är du med L eller? Nä (om det ändå vore så väl! det kunde ju lett till möte ändå, med chans till påföljande smygmöte i nån jävla dungeon).

Bränner av ett försök till högt och rakt sms-ledes istället, och, herregud hjälpe mig, ett till kvällen efter (låtarna på rad säger do it do it). Men båda utan svar. Och det är som det brukar därborta men låt mig då vara eller kör hårt för fan! Det är bara de alternativen som finns om det ska kunna fungera att vara jag just nu. Jag försöker få det lite till ett tecken på var jag står i den andra frågan, men jag vill ändå inte ha svaret som det tecknet i så fall leder till. Jag åker nästan-hem istället.

Och det är ju för helvete bra, så vad håller jag på med? Ett skvaller om en kändis ger mig en liknelse jag verkligen inte vill veta av, men nog fan kan det vara sant.

Tryggheten att kunna skita i vissa typer av floppar, ha nåt for free. Ska man alltid behöva välja mellan de här två sidorna? Ska man vara lättcharmad av andras hype kring nåt man redan har? Ska man välja att breaka nyheter för fler än en? Och vafan säger man då?

Det är T plus 3 och allt smooth, och bara en helt annan typ av spöke förekom T minus 0. Nog mest jag som är spöket där, dessutom. Och det må finnas andra tankar ungefär jämt men nä, jag vet att T plus 2 var på topp 10 och jag vet att det kan verka godtyckligt eller konstigt att döma efter vad andra tycker, men jag litar på vad vissa säger väldigt mycket.

Y har mitt förtroende.
J har mitt förtroende.
M börjar få och N har det definitivt men har hon egentligen sagt nåt på allvar än?

Det kan kännas som ett high-school-films-vad, men men vissa tester måste verkligen utföras.