Se upp för seriekrocken. Avspärrning önskas.

Börja se relevans i romantiska komedier. Den ena parten som säger I'm sorry, I freaked out. Fast utan slutet där allt ordnar sig. För även om jag är mindre freaked out än nyss är det fortfarande alla alla alla samtidigt och vet inte vad jag ska ta mig till. Vet inte hur man gör nåt snyggt.

Och vilja ha rören raka men inte ge annat än skruvade själv. Slingriga.

Att inte ha nån karaktär och bara följa med fast det är dumt dumt dumt. Att inte ha tid att göra det vare sig snyggt eller så fult som skulle vara minimigräns innan en ny dag kommer med krock, seriekrock. Och jag vet inte helt säkert, men säkert nog att epitetet lögnare inte är far off från sanningen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback